stress in i det sista...

Igår kväll skickade jag in en ansökan om en tjänst som postdok till Vetenskapsrådet. Det var riktigt svettigt med massor som skulle skrivas och fläskas på om projektet, värdinstitutionen. Till ansökan skulle jag skriva en populärvetenskaplig beskrivning av projektet. Jag känner mig alltid osäker på att skriva texter som den här, det är så himla svårt att veta var man ska lägga krut och var man ska hålla igen på beskrivningarna. Som tur är finns Anna Bilèn, superproffsig stadsvetare/journalist/pr-konsult som snabbt som blixten läser och kommer med konstruktiva förslag… Tack! Här ska ni få se resultatet!

Sammanfattning

Tropisk skog täcker ungefär 15 procent av världens totala landyta och innehåller ungefär 25 procent av allt kol i den landbaserade biosfären. Då den tropiska skogen är utsatt för allvarlig avskogning bland annat på grund av en expansion av jordbruket, avverkning och etablering av bioenergi, riskerar en stor del av det kol som är bundet i träden och marken att frigöras och släppas ut i atmosfären. Det är en utveckling som, enligt forskare, skyndar på den globala uppvärmningen.
Varje år avskogas en yta lika stor som Nicaragua, ungefär 13 millioner hektar, och omvandlas till annan markanvändning. Detta förfarande resulterar i ungefär en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser.

Ungefär 90 procent av de 1.2 miljarder människor som lever under extrem fattigdom är helt eller delvis beroende av skogen för sin överlevnad. Människorna som lever i direkt anslutning till skogen genererar miljömässiga tjänster till det resterande samhället, både globalt och lokalt, miljömässiga tjänster såsom renar vatten, stabiliserar det lokala klimatet och gynnar den biologiska mångfalden. Den kanske viktigaste miljömässiga tjänsten i klimatsammanhang är inbindning och lagring av koldioxid från atmosfären i växterna och marken.

Detta faktum har uppmärksammats i den internationella klimatpolitiken och delvis blivit inkluderat i besluten från FN:s klimatmöte i Köpenhamn i december 2009. En ny global mekanism för minskad avskogning är under utveckling, och många utvecklingsländer utvecklar en strategi för en nationellt minskad avskogning.

I forskningsvärlden är skogens roll i det globala miljöpusslet ingen nyhet och det finns redan mycket forskning inom ämnet, både relaterat till den fysiska roll skogen spelar men även hur man kan komma till rätta med problemet med avskogning av tropisk skog. Förslag till föregående mening: Eftersom den politiska utvecklingen går väldigt snabbt inom klimatområdet är det viktigt att försäkra sig om att politiska beslut inte underminerar lokal och global fattigdomsbekämpning. Det kan man göra genom att dra lärdom från tidigare forskning.

Detta projekt fokuserar på vikten av att öka individers och gruppers medverkan i beslut som rör deras omedelbara omgivning, till exempel gällande avskogning. Vi ska börja med att granska erfarenheter från tidigare regionala initiativ för minskad avskogning i Vietnam och använder sen informationen för att generera en guide till ”bästa genomförande” när det gäller intressenters deltagande i beslutsfattande. Vi ska också granska befintliga metoder för beslutsfattande inom ”initiativ för minskad avskogning”, förfina dessa samt utvecklar nya metoder som ökar inflytandet av för lokala intressenter.

Baserat på ovanstående resultat analyserar vi intressenters alternativ i genomförande av projekt för minskad avskogning samt utvecklar en verktygslåda för design och utvärdering av regionala projekt för minskad avskogning.

Projektet är baserat på teorin att det är vitalt för nationella och internationella projekt att dra nytta av slutsatser och utvärderingar från tidigare småskaliga projekt. Vi ska använda oss av deltagande metoder, såsom intervjuer men vi ska också granska litteratur och databaser, göra fältstudier och modellering. Vi hoppas att projektet ska inspirera både internationella och nationella ledare till att skapa globala mekanismer för minskad avskogning och att dessa mekanismer beaktar både en minskning av växthusgasutsläpp och fattigdomsbekämpning. Vidare kommer projektet resultera i verktyg med syfte att användas till ”bästa genomförande” i framtida projekt, både baserat på tidigare erfarenheter och ny forskning, genererad från detta projekt.

Nå, vad tycker ni? Hänger ni med på vad jag tänker göra om vetenskapsrådet är generösa?