favoritsång

Edgar tycker mycket om musik och sånger. Han springer ofta fram till DVD spelaren och säger - Egar sätta på lite sik. Sen väntar han och har han riktig tur kommer en sång han är sugen på, annars får han oss att byta till den han vill höra. För tillfället är den här favoriten (från "nu ska vi sjunga"):

Små, små fågelungar sova i sitt bo.
Lilla fågelmamma får då litet ro.
Hon brukar flyga hit och dit
och söka något gott,
ty barnen ha så stor aptit
och aldrig nog de fått.

Små, små fågelungar inte flyga kan.
De kan bara gapa säga pip ibland.
”Om ni gör som mamma gör,
så kan ni flyga snart,
nu vingen upp och ner vi rör,
nu flyger vi med fart.”

(ungefär här säger Edgar - NU blir det sorgligt)

Liten fågelunge är på marken kvar,
kunde inte flyga, glömde hur det var.
Han viftar så med vingar små,
men kommer inte opp,
han ropar på sin mamma då,
han gör små skutt och hopp.

(och här säger han - Nu kommer Ruben och Edgar. Edgar lyfter ungen och Ruben tittar på)

Två små barn i skogen gå att plocka bär.
De hör någon pipa, undra vad det är.
De till den lilla ungen går,
de sakta lyfter den.
Då luft han under vingen får,
han flyga kan igen.

Jag tror att han tycker den är härligt sorglig med ett skönt slut då allt blir bra igen. Jag kan känna igen mig i det där. Jag älskade boken "Pricken" när jag var liten, och "Stackars lilla gris" och "den lilla farbrorn" båda lika härligt sorgliga så man får ont i magen, men som slutar härligt härligt om man kan hålla ut till slutet!

Nu har dom inte lyssnat på musik på länge. Vi har haft en kort semester vid stranden i centrala Vietnam och är för tillfället i den gamla kejsa staden Hue där jag jobbar några dagar. Nu ska jag gå upp på rummet och spela lite musik för de små!